Doft

Dofter?
Ikväll när jag skulle gå ut med Wilma luktade det annorlunda i trappuppgången. Det luktade precis som det gjorde i en barndomsväns hus – en doft jag inte trodde att jag skulle känna igen, men omedelbart visste jag var jag känt doften tidigare, trots att det säkert är tio, kanske ännu fler, år sedan jag var där. Inte en obehaglig doft, men speciell. Det var bara på deras övervåning det luktade så.

Det fick mig att fundera en smula, är det inte lite konstigt, av alla våra sinnen, visst är det mest bara smaken och hörseln vi har ord att beskriva upplevelsen med? Surt, pipigt, salt, dovt etc. Dofter kan man inte beskriva lika enkelt, inte heller färger. Eller, jo, färger går väl litegrann genom att säga en varm grön färg, eller en isblå, kanske. Men – hur beskriver man en doft?

Ytterligare ett av dessa minimysterier, väl värda sina tre sekunders funderingar… Eller nått…

Leave a comment