Om Sveriges politiska makt

Jag beställde hem baspaketet från regeringskansliet för en tid sedan, och efter att ha läst, begrundat och funderat, kommer här det första av säkert flera inlägg om Sveriges politiska maktstruktur. En del information har jag också hämtat från broschyren “Statens finansförvaltning” och från susning.nu. Jag vill särskillt uppmuntra er läsare att kommentera just det här inlägget, då mitt syfte med det här inlägget är att försöka förstå beslutskedjorna bakom politiken. Jag vill förstå kanalerna genom vilka ett parti i regeringsposition styr landet.

Jag börjar med detta:
All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
(Kapitel 1, 1§ regeringsformen)

Detta tar sig ytterst som uttryck (i alla fall enligt broschyren “så arbetar regeringen”) i att vi har allmänna och lika val, där vi väljer riksdag. Riksdagen föreslår en statsminister till talmannen och efter att statsministern utsetts, väljer han eller hon en regering. (Inga konstigheter, än så länge…)

Regeringen har ett antal departementen under sig, samt statsrådsberedningen och förvaltningsavdelningen. Chef för varje departement är en minister (ett statsråd (dvs en medlem i regeringen) som är chef över ett departement är en minister). Under varje departement finns en eller flera myndigheter.

Redan här börjar det bli mer intressant! Så, vi väljer en riksdag, men det är under regeringen som myndigheterna ligger. Myndigheter har ganska mycket att säga till om, och dessa ligger alltså under regeringen, inte riksdagen. Men – hur går det då till? Var kommer riksdagen in i bilden?

Så här har jag förstått det (hjälp mig gärna om jag missuppfattat något!):
I oktober, år 1, lämnar en myndighet in förslag på riktlinjer för kommande år till regeringen.
I november, år 1, godkänns riktlinjerna av regeringen
I januari, år 2, börjar riktlinjerna gälla
I februari, år 2, rapporterar myndigheten till regeringen hur det gått föregående år (genom sin årsredovisning)
I april, år 2, utvärderar regeringen verksamheten och rapporterar till:
I april, år 2, till riksdagen (april år 2) och – det är först här –
I juni, år 2, så utvärderar riksdagen myndigheten.
Sedan, som sista punkt i kedjan, så beaktar myndigheten riksdagens synpunkter – för nästa års förslag på riktlinjer.

Är inte detta ganska långt från folket? Visst, en majoritet röstade på det riksdagsparti som fick regeringsrollen. Men – statsministern utser själv sin regering. Under regeringen finns myndigheterna, och deras arbete utvärderas först retroakrivt av riksdagen. Riksdagen kan via ett misstroendevotum tvinga fram ett statsråds avgång, men hur ofta sker det egentligen?

Vissa kanske vill hävda här att det finns många jobb på en myndighet som inte alls är politiska, och det finns mängder av människor som inte är politiskt tillsatta på departementen och myndigheter. De som får skeppet att segla, så att säga.

Jag förstår att det måste bli ungefär såhär i en demokrati, det är inte möjligt att byta ut varenda person på varenda departement och på varenda myndighet var fjärde år, men min uppfattning (säkert från skoltiden, varav jag glömt hälften) var ändå att det var riksdagen som gjorde det mesta av jobbet – men så är inte fallet.

Som jag uppfattar det, så är det myndigheterna som är kanalen ut från regeringen i samhället, har jag rätt?

2 Responses to “Om Sveriges politiska makt”

  1. Skulle gärna vilja svara men måste nog suga lite på det först….

  2. Har problem att komma in på alla bloggar från blogspot. Är det mig den inte gillar eller har du samma problem?

Leave a comment